.From USA to Great Britain.

Den dagen jag fyllde 20 år befann jag mig i USA som Aupair i familjen Sellier.
Vi firade med att gå ut och äta riktigt fin burgare med avocado, det var alltså ungefär ett halvår jag hade vart i familjen i USA och denna dag var det första gången det känndes som vi fick kontakt på resturangen. Vilket också var den ända gången de verkligen öppnade upp och talade med mig som individ på ett år. Jag fick ett presentkort på 100 dollar på en posh stor affär vilket jag blev mycket glad över och jag kunde köpa min drömskor som också var rätt dyra ,  lyx! Jag fick fina teckningar av min två underbara barn Jeremy och Annika.

Jag och två vänner från USA svenska skånska Tilly och finska Johanna hade hyrt ett hotell rum i smeten i San fracnisico för att fira, även om det är 21 år att gå ut i USA. Så blev det inte som vi tänkt oss så klart men värt ett minne med ett förstört falsklegg haha

Halva året tillbringade jag som nybliven 20 åring i staterna och det är mitt drömmars land och tror alltid kommer vara. Allt finns allt kan man göra i ett enda land, finns inte mer att säga än så. Mycket av det halvåret tillstog med mycket skrivande och funderingar från min sida, vem är jag? Vad vill jag göra? Med mitt liv? Vad kommer hända sen?
Eftersom min familj inte var en rikigt fam tillsammans med mig satt jag ofta uppe på mitt berg där vi bodde och bara skrev av mig om tankar jag hade vilket jag kan sakna nu. Jag skrev, jag sjung och dansade det fanns ingen där förutom alla ödlor som klätrade omkring de blev mina vänner alla gånger jag beshökte stället, jag tog även Tilly dit och visade henne det, fint och vackert är det kommer nog alltid ha en utsikten i mitt minne. Min bästa vän var den rosa boken jag fick av lotta och mathias i student present som jag alltid hade med ut.

Under detta halvår som 20 åring var jag borta nästan varje helg då jag var ledig sov hos Tilly eller tyska Sina, var ute på äventyr. Jag umgicks med alla dessa andra kära aupairer så mycket jag kunde och skapande kontaker som alltid kommer vara nära .. eftersom man sitter i samma båt och allt detta klagande på dessa familjen och det psykiska jobbiga man går igenom.

Jag gjorde även min tatuering i slutet av Juli innan jag skulle återvända till Sverige igen som ett minne av allt jag gjorde där borta och mitt kina tecken som består av styrka för det är verkligen det ordet som jag tänker på när jag tänker på det som hände. Vilket jag också vet att alla i min familj inte gillar men jag valde och tog steget och jag kände att jag är värd detta som jag vill.
 
Min bästa stad besökte jag som 20 åring Las vegas som jag vill tillbaka till eftersom man kanske ska åka dit när det är lagligt att dricka vuxen dricka.
Pappa och syster besökte och vi hade en otroligt roadtrip tillsammans och såg allt och det var bara underbart att de var här och resan vi gjorde.
Men sista månaderna var det endel party i USA innan jag fick åka hem mitt namn var Jenny Koach när vi gick ut.
Sen talar vi inte mer om det.

Jag var hemma 28 juli va? eller var det 27 men kommer jag inte i håg när?
Där stog värmande händer av farfar och farmor som jag inte hade sett på 1 år, underbart men flygresan med en skrikande bebies på planet var inte så underbart. och jag mådde dåligt.
Ja just jag fick en fin ny orange kamera av familjen innan jag åkte och när jag åkte ush det var hemskt att lämna livet man hade levt och barnen. men det visste man innan man åkte dit så det är bara att hålla i även om det är hemskt för dem.

När jag kom hem till Sverige fick jag göra Systembolaget premiär efter ett halvår försent, spännande och man kändes sig vuxen minns man var där med mor och far och dessa orange handsakerna de hade i kassan som jag tyckte var så intressanta.

Jag besökte Stockholm med farfar och farmor och gick på intejuv för Fritidsresor och var så säker att det inte skulle bli nån tveckan för dem?
Men ack, det gick inte och jag satt helt paff när jag fick mail att mig ville de inte ha. Spa porgrammet som jag kom in på i Örebro tackade jag först Ja till sen kändes det bara inte rätt så det blev ett Nej där tillslut. Så vad ska jag göra nu? Syster min sa åk till Australien , var aupir igen?
Jag är ju den som inte vill lösa tid på nått och utnyttja all tid i livet man har och göra nått av den.
Så jag gick in på datorn sökte familjen fick 6 bra fam. 2 tyskar 2 irland 2 england, sen poff sa det och jag hade tackade jag att vara aupair igen ? men är det rätt ? vill jag vara det igen? Där kom allt depp och ville jag åke? Samtidigt som jag alltid vill utmansa och göra det ingen annan gör och kör sandra kör så måste man ju alltid tänkt i livet så där satt jag igen på väg att vara mamma åt ännu ett barn...

Men samtidigt ringde en kvinna hem till mig från Norge och jag skulle kanske få jobb på dagis där, men då satt latheten i mig och jag tog det lättaste alternativet med aupair igen.

Jag var alltså hemma i månaden aug efter ett helt år vilket känndes jobbigt väldigt jobbigt vara borta igen jag hann inte göra och se alla jag ville se, men om det är rätt ska alla finnas där den dagen jag verkligen kommer hem, men jag har tappat endel kontakter när jag var i USA och jag todde det räkte så men nej när jag kom till england kom fler av dem bort och det tyr väldigt mycket på en eftersom jag en person som vekligen brinner för de närmsta men det är väl i denna ålder man inser viljea man verkligen vill ha med sig i livet och inte.

När jag var hemma bsökte jag och Elin Stockholm och min USA vän Jonas vi besökte en gayclub och jag har aldrig haft så roligt på en club någon gång. Schlger, bugg och aldrig så mycket glädje! Min tid spenderade jag mycket med Cesar som var min glädje under kvällen.

Jag gjorde ett besök i skogen igen hos louise och skönt att se henne och hennes underbara familj igen. fast den bondfesten kändes inte rätt jag satt och tänkte på USA och ett liv där borta under den festen.

En fest med syster och hennes vänner det hade man inte trott för några år sen, men syster betyder mer en någon för mig just nu jag ser upp till henne som person och det hon gör i livet!

Det bästa med att vara tillbaka var öckeraskingsfesten vilket jag inte får glöma jag har nog aldrig fått en stor översakning i mitt liv helt sjukt bra fixat var det visste verkligen inte alls. och att se alla tjejer vänner på rad var otroligt, skrattade och grinade lite samtidit. <3
Sen fick jag träffa min gosekatt igen vilket jag knappt kände igen. Men han mindes mig och att gosa med han känndes hemma.

Andra halvåret som 20 var alltså här där jag sitter nu i England Bracknell, tänkt att det kunde jag aldrig tro men jag har det bättre en någonsin med denna familj jag är fri jag gör vad jag vill de ser som som en individ och de är underbara mamman och pappan här.
Men det har kännts mer tufft här endå det är nog mycket man gått igenom som an tycker är jobbigt så endel jobbiga tider fast då har mamman alltid vart där och hon är en bra kvinna.

Jag har besökt London några gånger festat lärt känns nya fina men bara svenska aupaier jag gillar, vart på musical och njutigt medas men är här känns redan som det börjar ta slut!
Jag har drukigt massa ÖL!
Jag har nu godisstopp och läskstop och kakstopp, jag kör Zumban fullt ut. Och hoppas på en liten annan kroppsfrom nångång i livet.

Nu är jag 21 år gammal och jag måste bara förtsätta se framåt och göra det jag tror är bäst för mig och stå på mig och tänka på min styrka och sitter bakom mig på skuldran.
Du väljer din egen väg.