Det blir aldrig som man tänkt sig.
Jag lämnade Sverige för att ta mig an USA och vara Aupair.
Jag hade koll på allt och mitt liv planerat. Jag skulle vara där exakt ett år, och så blev det också.
Sen skulle jag plugga på Örebro universitet eller hoppas blir reseledare.
Vad hände jag sitter i England i dag och kör Aupair stegen igen. Aldrig mer skulle jag ju vara Aupair.
Är mest min syrras "fel" att jag sitter här i dag, hon sa bara åk Aupair igenn då?!
Och så blev det ju.. Jag ska verkligen sluta planera mitt liv...
När jag tog studenten trodde jag aldrig det skulle bli så här.
Jag har nu fått se två olika familjer och levt med dem, hur mycket har jag inte lärt mig på dessa två år.
Det är så sjuk läskigt.
Det känns som man vart inne i Big brother huset under lång tid och alla deltagare kommer ut och säger att de lärt så mycket om dem själva, Hallå?!?! Instängda i ett hus med samma personer?
Jag säger som dem, Jag känner mig bättre och har mer klart för mig vart jag står osv i många frågor.
Jag kommer hem i JUNI, det blev då 9 månader i england.
Och nu skriver jag det och så det är sagt...
Jag skiter i alla kompisar där ute just nu , jag har de som är så mycket jävla bättre en de andra...
Som en man sa, Sandra det är aldrig försent att ta upp en kontak igen.
Kompis och kimpis, känner jag vissa kompisar längre...
Forever är mitt bästa ord, och jag är en sån mycket bättre människa...
Tack Sandra...Tack för jag är så Stark som jag är!
